DU ÄR SÅ YEAH YEAH


Jag ångrar lite att jag gick den där dan. Kanske hade det varit annorlunda nu om jag hade stannat. Kanske inte. Du tror på kärlek vid första ögonkast, medans jag alltid envisats om att det inte finns. Men kanske hade du rätt iallafall. För det var bra. Det var det. Jag har inte sagt att jag är förälskad. Jag har inte sagt att jag är kär. Men något är det. Och jag kan inte definiera det. Jag kanske inte satsade helhjärtat, vad vet jag. Jag är ju trots allt bara 15. Jag kanske inte levt hälften av mitt liv än. Men jag vet när det känns rätt. Och det är precis vad jag känner just nu. Jag saknar lite. Det gör jag. Och om man kunde gå tillbaka och kunnat ändrat på tiden så hade jag gjort det. å andra sidan inte. Det kanske var menat att det skulle bli såhär, vad vet jag. Jag ångrar inte att jag tog steget mot dig. Hur mycket jag än fått gå igenom, hur många gånger jag fått förklarat mig eller stått ute mitt i ingenstans. Jag ångrar det inte. För du är allt och ingenting. Du är inte någon. Du är annorlunda. Du strålar utstrålning och till och med när jag vill ha ihjäl dig så får du mig att le. Du har tendens att ta tillbaka mig även om jag sagt att du bränt dina broar för länge sedan. Det var så längesen jag kände såhär. Även om jag egentligen inte känner någonting. Det är mer att jag vet. Vet att det kunde blivit allt annat än såhär. Det är väl det som fått mig att stanna kvar lite. Att något så bra kunde sluta såhär. Vi kanske är för lika. Vi är för lika på alla sätt men ändå så in i helvetes jävla olika. Maybe what tears us apart is what brings us back together. And everything that makes us different really brings us closer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0